När grosshandlare Armin Mattson grundade Nordfalks 1946 bestod kvalitetskontrollen i att han gick ner på lagret när det kommit in en last kryddor. Där lyftes en och annan säck kryddor fram, han stack ner sin näve, lyfte upp, sniffade och synade. Idag är det laboratorier och mikro- biologi som gäller. Men innan kryddorna kommer så långt är inköparna på plats i världens alla hörn. Vanja Jonsson har rest som ensam kvinna runt världen och köpt kryddor i snart 20 år Vanja Jonsson började på Nordfalks redan 1967 som VD-sekreterare. Hon blev tidigt alltmer involverad i inköpen, så 1987 gick hon över till att på heltid arbeta som inköpare. Idag är hennes ansvarsområde ”övriga kryddor” vilket innebär de allra flesta. Hennes kollegor säger att det inte finns någon i Skandi- navien som vet mer om kryddor än Vanja.    I snart 20 år har hon rest runt i världen för att syna kryddodlingar och produk- tionsanläggningar. Ända tills för ett par år sedan reste hon alltid ensam. Nu har hon oftast med sig någon av kollegorna på inköps- eller kvalitetsavdelningen. – Jag håller på att avveckla mig själv, säger Vanja och ler. Det tar många år innan man har kläm på jobbet så det är viktigt att ge kunskapsöverföringen tid. Det finns ingen utbildning för kryddin- köpare. Det gäller helt enkelt att på egen hand skaffa sig erfarenhet för att kvalitativt kunna granska både odlingar och produktionsanläggningar och lära sig alla specialvillkor som finns. Dessutom finns den kulturella biten. – Man bemöter till exempel inte en indisk hindu på samma sätt som en muslim, säger Vanja På frågan om hon stött på problem eller varit rädd under alla dessa år när hon rest runt världen som ensam kvinna och förhandlat med nästan uteslutande män, funderar hon en stund och säger lugnt: – Nej, inte direkt. Fast i Guatemala var det inte trevligt under många år, när det rådde inbördeskrig. Jag kunde inte gå ut ensam ens på dagtid. Överallt fanns murar, taggtråd och vakter med k-pist. Men enda gången jag varit riktigt rädd var för tre år sedan i Indien. Jag vaknade i min gästbungalow mitt i natten av att någon smög och viskade utanför fönstret. Sedan blev det ett oherrans liv. Det var gap och skrik och bankande på kastruller. Det lugnade sig en stund för att sedan ta fart igen. Morgonen efter fick jag veta att det varit åtta elefanter på väg in för att smaka på den vackra växtligheten i trädgården! Senare fick jag veta att en av nattvakterna på den intilliggande plantagen blivit dödad av en tiger. – Sedan är det ju de där djuren med fler än fyra ben som jag aldrig vänjer mig vid, säger hon skrattande och berättar några historier om håriga spindlar och jättekackerlackor. – Då är jag ju faktiskt rädd! Jobbet som kryddinköpare måste till stor del göras på plats, så resor är en viktig del av jobbet. Det gäller att granska varje steg i processen, inte en gång, utan flera. Man måste kunna jämföra t ex peppar som växer på en plats från år till år för att kunna bedöma kvaliteten. Är den rangligare ett år än året innan och hur påverkar det i så fall kvaliteten? Dessutom ser samma krydda olika ut på olika växtplatser och man måste lära sig attavgöra om och hur det påverkar smaken.    Det är också viktigt att se hur odlarna sköter om kryddorna under växtperioden, hur de gödslar, vattnar, skördar och torkar. Hur hygieniskt de arbetar m.m. De tropiska kryddorna odlas oftast inte på stora plantager som andra grödor, exempelvis frukt. Kryddorna odlas av småbrukare som har kanske ett femtiotal peppar- rankor, några nejlik- eller muskotträd och ett antal kaffebuskar.    Sedan fortsätter granskningen med att se hur uppköparna hanterar kryd- dorna och slutligen exportörerna. Exportörerna har en viktig roll eftersom de ofta ansvarar för rensning och eventuell värmebehandling, två steg som är viktiga för kvalitetssäkringen. – Värmebehandlingen har blivit väldigt mycket bättre under de sista åren, förklarar Vanja. Nu känner man i princip ingen smakskillnad på värme- behandlade kryddor jämfört med obehandlade. När kryddorna väl är hemma väntar omfattande kontroller. Först på Santa Marias egna labora- torium och sedan på oberoende institut. EU-lagstiftningen kräver omfattande säkerhetskontroller, vilket Vanja tycker är bra. – Det ger ju konsumenterna bättre och säkrare produkter, säger hon. Och det som är bra för konsumenterna är bra för oss.    Perioderna mellan inköps- resorna är tiden när Vanja gör själva uppköpen. - Jag har som princip att aldrig köpa när jag är på plats, det gör jag efteråt när jag fått smälta all information Vanja berättar att tsunamin aldrig nådde några av de kryddodlingar Santa Maria handlar med, trots att de finns i Indien, Thailand, Malaysia, Indonesien och Sri Lanka. Kryddodlingarna ligger nämligen som regel högre upp, inte direkt vid kusterna. Pepparskörd Även om Vanja älskar sitt jobb förklarar hon att det inte är fullt så kul som folk tror. Resorna är späckade med arbete och studiebesök från morgon till kväll. Bara i undantagsfall finns tid för något enstaka besök till något museum eller någon marknad. Ofta sitter hon ensam på hotellrummet och äter eftersom kulturskillnader inte tillåter att en kvinna äter ensam på restaurang. Tidsomställningen gör sitt till, och ofta tar det ett par veckor innan man är utvilad när man väl är tillbaka.    - Men nu har jag inte varit ute på två månader, så nu börjar jag snart klättra på väggarna här på kontoret, avslutar Vanja och skrattar.